Kost för diabetiker – så reagerar kroppen på olika dieter (2 av 2)

Postat av
Svara

I föregående inlägg gick vi bland annat igenom vad som händer med kroppens förmåga att hantera blodsockret när man ställer om till en palolitisk kost. Medelhavskosten visade sig ge obetydlig effekt i jämförelse med den paleolitiska kosten. Vi går nu vidare med att titta närmare på andra processer som sätts i rullning när typ-2 diabetiker tillämpar en paleolitisk kost.

En mycket imponerande studie av Staffan Lindeberg lät två grupper försökspersoner med typ-2 diabetes byta mellan paleolitisk kost och medelhavskost (“diabeteskost”) och det visade sig att de hade betydligt bättre blodfetter (triglycerider), lägre kroppsvikt, lägre midjemått, högre HDL (det “goda” kolesterolet) och lägre HbA1c (ett mått på hur bra blodsockret är över tid) och lägre blodtryck (diastoliskt) än när samma personer åt medelhavskost. (Jönsson et al. 2009).

Så varför fungerar då paleolitisk kost bättre än medelhavskosten? Flera teorier har lagts fram med förslag som handlar om att det skulle kunna vara de sänkta insulinnivåerna, kolhydratmängden, det minskade energiintaget och att det spelar störst roll varifrån kolhydraterna kommer. Det är svårt att svara på om någon av dessa faktorer har mer betydelse än någon annan, och här behövs definitivt mer forskning När vi ser på hur sjukdom uppkommer och på hur kroppen svarar med ohälsa på olika miljöfaktorer så är det väldigt sällan bara en miljöfaktor som ligger bakom. Flera mekanismer skulle med andra ord kunna bidra till att göra paleolitisk kost överlägsen andra (testade) sätt att äta.

Genetiska faktorer

Det finns många möjliga mekanismer som kan bidra till att man utvecklar diabetes. Vi vet till exempel att vissa individer är mer känsliga än andra när det gäller utveckling av övervikt. Diabetes är vanligare i vissa familjer och i en mängd studier har man visat att överviktiga i många fall kan ha ett lägre energiintag än normalviktiga och ändå utveckla betydligt mer kroppsfett.

 

Saltintag

En annan viktig faktor är saltintag som är begränsat vid en paleolitisk kost. Personer som får högt blodtryck av salt får också höjda insulinnivåer med ökande saltintag. Hos personer med typ-2 diabetes är det vanligt att man får högre blodtryck och därmed högre insulin vid högre saltintag och det är lätt att testa på sig själv under ett par månader med begränsat saltintag och förhöjt. Får man högre blodtryck så bör man begränsa saltet.

 

Syrebrist

Syre behövs i alla celler för att cellens energifabriker (mitokondrierna) ska kunna omsätta exempelvis glukos till energirika fosfatföreningar (ATP) som sedan kan användas av cellen när den utför olika typer av arbete. Det är känt sedan länge att överviktiga personer har sämre syresättning av kroppen än normalviktiga. Det är också känt att insulinkänsligheten går ner som en följd av minskad syresättning och att de celler som utsätts för minskad syretillförsel också tar upp betydligt mindre glukos från blodet. Om man inte har tillräckligt med syre så producerar cellen mjölksyra när kolhydrater bryts ner vilket sänker pH-värdet i vävnaderna och samtidigt produceras mer fria radikaler genom en annan reservmekanismen NADH dehydrogenas som tar upp elektroner och läcker ut fria radikaler vilket bidrar till cellers åldrande, insulinresistens och en mängd andra negativa effekter. Både försurning av vävnader och ökad produktion av fria radikaler har negativ inverkan vid diabetes.

I en helt färsk studie från 2012 (Vlassara et al. 2012) har man visat hur ett fosfatbindande läkemedel som inte tas upp i kroppen utan i stället binder fosfat i tarmen kan ge lägre nivåer av skadliga triglycerider, lägre oxidativ stress hos diabetiker  De försöksperson som fick läkemedlet fick också bättre HbA1c-värden vilket visar att de fått bättre glukoskontroll över tid. All påverkan som sker händer i tarmen. Det kan vara så att en del av den påverkan som paleolitisk kost verkar på tarmhälsan på samma sätt som läkemedlet i fråga. Den ökade mängd fiber man får i sig med en paleolitisk kost skulle kunna  bidra till att man inte tar upp exempelvis fruktos från det socker man får i sig. Fler bevis för detta kommer i senare inlägg.

Det är viktigt att komma ihåg att den paleolitiska kosten inte begränsar intag av varken socker, kolhydrater, fett eller protein. Det viktiga verkar vara vilka källorna är till dessa näringsämnen och att den samlade effekten på kroppen i dag förmodligen har delar som i dag inte är kända. Det tillgängliga forskningsunderlaget är fortfarande väldigt sparsamt, men framöver kommer vi säkert se fler mekanismer som kan ligga bakom de fantastiska effekter vi ser av den paleolitiska kosten.

  • Beneficial effects of a Paleolithic diet on cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: a randomized cross-over pilot study T Jönsson, Y Granfeldt, B Ahrén, UC Branell… – Cardiovasc 2009

  • A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease, S Lindeberg, T Jönsson, Y Granfeldt, E Borgstrand… – Diabetologia, 2007

  • Nield L, Moore HJ, Hooper L et al. Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Jul 18;(3):CD004097

  • Aucott LS. Influences of weight loss on long-term diabetes outcomes. Proc Nutr Soc. 2008;67(1):54-9

  • Managing Chronic Inflammation in the Aging Diabetic Patient With CKD by Diet or Sevelamer Carbonate: A Modern Paradigm Shift H Vlassara, W Cai, X Chen… – The Journals …, 2012

Kost för diabetiker – så reagerar kroppen på olika dieter (1 av 2)

Postat av
Svara

De kostråd som diabetiker får inom sjukvården i dag ger dåliga resultat, vilket förmodligen bidragit till att patienter i stället erbjuds läkemedel som central punkt i behandlingen. På senare tid har nya forskningsrön visat att att så kallad paleolitisk kost (stenålderskost) kan göra det som dagens kostråd och läkemedel inte kan. Nämligen ge god effekt utan biverkningar.

Kostråd som efterliknar den kost som människan ätit under sin utveckling begränsar intaget av bland annat spannmål och mjölkprodukter. Men hur jämför den sig med den berömda medelhavskosten? Och vad händer i kroppen när man ställer om till paleolitisk kost?

Övervikt är ett av de främsta hälsoproblemen i världen. Övervikt ökar risken för att utveckla insulinresistens och diabetes och det kan man se genom att 85-90% av patienter med typ-2 diabets är överviktiga. Det allmänna kunskapsläget kring optimal kost för diabetiker är tyvärr ganska  bristfällig i dag hos många diabetesläkare och allmänläkare. Kunskapsläget är betydligt bättre när det gäller strategier för läkemedelsbehandling. Det finns många bra läkemedel men gemensamt för dem är att de förlorar effekt över tid och att de ofta måste ersättas av nya behandlingsstrategier med läkemedel som innebär fler och allvarligare biverkningar. Så vad säger då läkare och dietister till patienter när det gäller kosten?

De koststrategier som presenteras för diabetiker i dag är ganska grundläggande och kan innebära råd om kolhydraträkning (minskad glykemisk belastning), undvikande av mättat fett, följa till exempel “medelhavskosten” och uppmaningar om att gå ner i vikt. Det finns i dag bra forskningsunderlag som säger att en diet med minskat fettintag och mycket fibrer i kombination med fysisk aktivitet kan förebygga uppkomst av diabetes hos personer med försämrad glukostolerans, särskilt om man går ner i vikt. Detta brukar innebära att man ser sänkta blodsockernivåer och därmed även sänkta insulinnivåer. Att få ner nivåerna av blodsocker är förstås viktigt för att undvika uppkomst av de obehagliga biverkningar som kan uppstå med tiden som till exempel skador på nerver, näthinnan i ögat och sår på exempelvis fötterna som inte vill läka. Men effekterna är ändå inte imponerande vilket kanske förklarar varför man inte fokuserar på maten inom sjukvården. Vid en översikt av forsksingsläget sammanfattar Cochrane att det inte finns högkvalitativa data när det gäller effektiviteten av kostinterventioner för typ-2 diabetiker.

Vad som däremot finns är mindre studier på stenålderskost som visar att man kan ändra sammansättningen i kosten (urvalet av matvaror) och på så vis uppnå betydligt bättre reslutat vad gäller glukosnivåer och högre insulinkänslighet oberoende av förändring av kroppsfettnivåer. Vad är det då som gör att paleolitisk kost (stenålderskost) kan åstadkomma så stora förbättringar. Det finns flera aspekter av kosten som kan bidra som exempelvis de höga nivåerna av fiber, lägre grad av inflammation och kanske att urvalet av matvaror kan förändra neurohormonell aptitkontroll och medföra högre grad av mättnad för samma mängd kalorier som en konventionell kost. Jag tänkte här presentera hur stenålderskosten jämför sig med de etablerade koststrategierna vid typ-2 diabetes.

Så vad händer då om man inte ändrar kaloriintaget utan bara urvalet av matvaror och jämför hur glukostoleransen förbättras. I en jämförelse mellan paleolitisk kost och medelhavskost (Lindeberg et al. 2007) visade stenålderskosten betydligt högre tolerans för glukos vilket betyder att den inte fungerar på grund av minskat kaloriintag utan på grund av det urval av matvaror som den innebär (främst undvikande av spannmål och mjölkprodukter)

Vid glukostest där man får ett glas glukos att dricka går blodsockret inte upp lika högt hos de personer som fått paleolitisk kost under tolv veckor.

 

  • Beneficial effects of a Paleolithic diet on cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: a randomized cross-over pilot study T Jönsson, Y Granfeldt, B Ahrén, UC Branell… – Cardiovasc 2009

  • A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease, S Lindeberg, T Jönsson, Y Granfeldt, E Borgstrand… – Diabetologia, 2007

  • Nield L, Moore HJ, Hooper L et al. Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Jul 18;(3):CD004097

  • Aucott LS. Influences of weight loss on long-term diabetes outcomes. Proc Nutr Soc. 2008;67(1):54-9

  • Managing Chronic Inflammation in the Aging Diabetic Patient With CKD by Diet or Sevelamer Carbonate: A Modern Paradigm Shift H Vlassara, W Cai, X Chen… – The Journals …, 2012

 

 

Därför är bröd beroendeframkallande

Postat av
Svara

 Om du någon gång försökt sluta äta bröd så vet du säkert hur svår det kan vara. Allt fler har blivit medvetna om att bröd kanske inte är så hälsosamt som vi tidigare trott men ganska få vet varför brödet är så svårt att sluta med och varför det innebär hälsorisker. Populära dieter som LCHF utesluter eller begränsar bröd i tron att kolhydratinnehållet gör oss feta (det påståendet blir föremål för senare blogginlägg). Det här bloginlägget tar upp andra intressanta aspekter som förklarar varför brödet är så svårt att sluta med. Effekter som de flesta inte känner till.


I början av 90-talet upptäckte två japanska forskare att det glutenprotein som finns i vete, korn och råg kan vara svaret på varför bröd är beroendeframkallande [1] Vad man upptäckte var att när gluten bryts ner i tarmen så bildas det fyra olika fragment av gluten (exorfinerna A5, A4. B5 and B4) då det bröts ner i tarmen och som alla hade opioid-liknande effekt på hjärnan. Man kunde också förhindra effekten av de opiumliknande fragmenten med läkemedlet naloxone som blockerar hjärnans opioid-receptorer.

De australiensiska forskarna Greg Wadley and Angus Martin har senare fördjupat sig på människans koppling till just gluten [2] De konstaterar i artikeln “The Origins of Agriculture: a Biological Perspective and a New Hypothesis” att gluten då det bryts ner och tas upp “medför känslor av välbefinnande och skapar beroende”. De hävdar också att de mängder spannmål med gluten vi äter medför en åverkan på hjärnan av ”exorfiner” som är lika stark som de effekter man uppnår med opiodia eller dopaminerga läkemedel.

Så vad händer då när man ger opiat-blockerande läkemedel till människor? I en studie vid som genomfördes vid psykiatriska institutet på University of South Carolina gav man försökspersoner naloxone. Effekten blev att de frivilligt minskade sitt energiintag med 33 procent vid lunch och med 23 proecent vid middagen. Nästan hela minskningen berodde på minskat intag (-28 procent) av mat baserad på vete (som kex, bröd och pasta)[3][4]

Man kan alltså dra slutsatsen att när belöningen från vetets exorfiner inte längre uppstår så minskar vi frivilligt intaget av vete. Aktivering av belöningscentrum är troligen en viktig pusselbit även när det gäller bidragande orsaker till övervikt.

Ur ett evolutionärt perspektiv kan man konstatera att det under människans utveckling inte funnits något näringskälla som innehållit opiatliknande substanser så som gluten från bröd och pasta gör. Författarna till artikeln lägger därför fram hypotesen att framväxten av vete som kulturväxt kan bero på att gluten så framgångsrikt lyckats aktivera vårt belöningscentrum i hjärnan.
Som en del kanske noterat har bloggen inte har uppdaterats på ett tag.. Jag har nämligen varit barnledig men är nu tillbaka (på deltid). Ni kommer framöver kunna följa betydligt tätare uppdateringar av bloggen.
________________
[1] Fukudome, Shin-ichi, and Masaaki Yoshikawa 1992 Opioid Peptides Derived from Wheat Gluten: Their Isolation and Characterization. FEBS Letters 296(1): 107–111.
[2] Wadley, G., and A. Martin 2000 The Origins of Agriculture: a Biological Perspective and a New Hypothesis. Journal of the Australasian College of Nutritional and Environmental Medicine 19(1): 3–12.
[3] Cohen, M. R., R. M. Cohen, D. Pickar, and D. L. Murphy 1985 Naloxone Reduces Food Intake in Humans. Psychosomatic Medicine 47(2): 132–138.
[4] Drewnowski, A., D. D. Krahn, M. A. Demitrack, K. Nairn, and B. A. Gosnell 1995 Naloxone, an Opiate Blocker, Reduces the Consumption of Sweet High-fat Foods in Obese and Lean Female Binge Eaters. The American Journal of Clinical Nutrition 61(6): 1206–1212.

 

Sex veckor med ursprunglig kost (Paleo) – här är resultatet:

Postat av
Svara

Av: Karl Hultén (kursledare) och medicine magister

Under februari-mars år 2012 genomfördes en sex veckor lång grupputmaning med fokus på mat. Här följer en genomgång av deltagande personers kropps- och prestationsförändringar samt deras upplevelser av sex veckor med ursprunglig kost. Under denna tid har deltagarna ätit en så kallad paleolitisk kost, baserad på grönsaker, rotfrukter, frukt, fisk, kött, fågel och skaldjur. Alla former av mjölkprodukter, spannmål och baljväxter samt processad mat har tagits bort från menyn och ersatts av matvaror av högsta kvalitet. Följande data är baserat på uppgifter från 23 av deltagarna.

 

Läs mer →

PALEO-UTMANINGEN 2012 – rätt mat och livsstil i 6 veckor

Postat av
Svara

Här anmäler du dig!

Det är dags för det nya årets första viktiga utmaning. Under sex veckor kommer du att kunna följa ett kostprogram som drar nytta av två miljoner år av mänsklig evolution.
Du kommer snart att märka att du mår och presterar bättre när du äter den mat som dina gener är anpassade för, nämligen riktiga råvaror som grönsaker, rotfrukter, kött, fisk, fågel, skaldjur och frukt.
Under de sex veckorna ska du se till att sova ordentligt och minska på stressen. Utmaningen sker i gruppgemenskap, men du kommer också att få individuell hjälp att hitta en kost som är optimal för just dig och din träning.
Tusentals personer vittnar om hur deras liv förändrats när de börjat följa denna livsstil och bland elittränande är detta verktyg på väg att slå igenom. Det här kan bli väl investerade veckor för din hälsa, ditt välbefinnande och dina resultat.

Läs mer →

Recept: Dag 4 – köttstuvning och äggsallad

Postat av
Svara

Detta är den fjärde dagen i vad som ska bli en 14 dagars serie av färdiga recept. Du hittar dem under ”receptfliken”.

En av mina personliga storfavoriter är långkok i gjutjärnsgryta. Den här typen av långkok kan varieras i oändlighet och de brukar stå på bordet varje vecka. Trots att tilllagningen tar lång tid så är arbetsinsatsen minimal. Det enklaste sättet är att sätta grytan i ugnen på kvällen eller morgonen och få maten serverad när man kommer hem efter jobbet. Laga gärna så mycket att det räcker till fler måltider framöver. Varför inte testa att äta en “lunch-frukost” eller frysa in i färdiga matlådor att ta med till jobbet. Du behöver inte passa några tidenr när du lagar i järngrytan. Ju längre koktid desto mörare blir köttet. Kom bara ihåg att använda låg temperatur.

Läs mer →

14 dagar med perfekt kost – Ny ”recept-flik” på sidan

Postat av
Svara
Det kan vara svårt att komma igång och få variation på matsedeln när man följer de riktlinjer som presenteras här. Det är lätt att halka tillbaka i gamla hjulspår när fantasin och motivationen tryter.
 Följande måltidsplanering är en överblick av den mat som ingår i det här sättet att äta och hur mina personliga vanor ofta ser ut. Naturligtvis kommer dina vanor att förändras med tiden och det tar tid att skapa sig nya kunskaper i köket. Kom ihåg att du kan hoppa över måltider om du känner för det eller helt enkelt inte är hungrig. Det är helt okej att hoppa över frukost eller fasta någon dag vilket med tiden blir naturligt för de flesta eftersom man inte blir hungrig lika ofta och att hungern när den kommer inte blir så brännande och humörpåverkande som den kanske varit tidigare. Det beror delvis på att din känslighet för insulin ökat samtidigt som din förmåga att utnyttja fett som bränsle i stora delar av kroppen har ökat. Det innebär att hjärnan får stabil tillgång till energi och slipper de flukturerande blodsockernivåerna. Du mår därför betydligt bättre med en fettanpassad förbränning.

Cancer av matolja – de bortglömda forskningsstudierna

Postat av
Svara

Fleromättade fettsyror är som vinglas. De är användbara ibland men har man för många så finns det risk att man skär sig

Den moderna processade maten bär på flera ingredienser som hotar vår hälsa. Den kanske främsta heter linolsyra (omega-6) och finns i växtoljor som majsolja, sesamolja och rapsolja. En mängd forskningsstudier visar hur man kan uppnå förbättrad hälsa när man drar ner på omega-6. Minskad inflammation, förbättrad astma, artrit, och en mängd andra sjukdomar. Men vad händer på lång sikt när man överkonsumerar omega-6? För att ta reda på det måste vi ta oss tillbaka till 1960-talet.

Några av de viktigaste fleromättade fetterna är omega-6 och omega-3 och för optimal hälsa bör de vara i balans (1:1 till 1:2). Men det är de inte hos de allra flesta av oss. Det beror på att vi felaktigt fått rådet att äta mer av just den fettsyra som har potential att göra oss sjuka.

Läs mer →