En mycket imponerande studie av Staffan Lindeberg lät två grupper försökspersoner med typ-2 diabetes byta mellan paleolitisk kost och medelhavskost (“diabeteskost”) och det visade sig att de hade betydligt bättre blodfetter (triglycerider), lägre kroppsvikt, lägre midjemått, högre HDL (det “goda” kolesterolet) och lägre HbA1c (ett mått på hur bra blodsockret är över tid) och lägre blodtryck (diastoliskt) än när samma personer åt medelhavskost. (Jönsson et al. 2009).

Så varför fungerar då paleolitisk kost bättre än medelhavskosten? Flera teorier har lagts fram med förslag som handlar om att det skulle kunna vara de sänkta insulinnivåerna, kolhydratmängden, det minskade energiintaget och att det spelar störst roll varifrån kolhydraterna kommer. Det är svårt att svara på om någon av dessa faktorer har mer betydelse än någon annan, och här behövs definitivt mer forskning När vi ser på hur sjukdom uppkommer och på hur kroppen svarar med ohälsa på olika miljöfaktorer så är det väldigt sällan bara en miljöfaktor som ligger bakom. Flera mekanismer skulle med andra ord kunna bidra till att göra paleolitisk kost överlägsen andra (testade) sätt att äta.

Genetiska faktorer

Det finns många möjliga mekanismer som kan bidra till att man utvecklar diabetes. Vi vet till exempel att vissa individer är mer känsliga än andra när det gäller utveckling av övervikt. Diabetes är vanligare i vissa familjer och i en mängd studier har man visat att överviktiga i många fall kan ha ett lägre energiintag än normalviktiga och ändå utveckla betydligt mer kroppsfett.

Saltintag

En annan viktig faktor är saltintag som är begränsat vid en paleolitisk kost. Personer som får högt blodtryck av salt får också höjda insulinnivåer med ökande saltintag. Hos personer med typ-2 diabetes är det vanligt att man får högre blodtryck och därmed högre insulin vid högre saltintag och det är lätt att testa på sig själv under ett par månader med begränsat saltintag och förhöjt. Får man högre blodtryck så bör man begränsa saltet.

Syrebrist

Syre behövs i alla celler för att cellens energifabriker (mitokondrierna) ska kunna omsätta exempelvis glukos till energirika fosfatföreningar (ATP) som sedan kan användas av cellen när den utför olika typer av arbete. Det är känt sedan länge att överviktiga personer har sämre syresättning av kroppen än normalviktiga. Det är också känt att insulinkänsligheten går ner som en följd av minskad syresättning och att de celler som utsätts för minskad syretillförsel också tar upp betydligt mindre glukos från blodet. Om man inte har tillräckligt med syre så producerar cellen mjölksyra när kolhydrater bryts ner vilket sänker pH-värdet i vävnaderna och samtidigt produceras mer fria radikaler genom en annan reservmekanismen NADH dehydrogenas som tar upp elektroner och läcker ut fria radikaler vilket bidrar till cellers åldrande, insulinresistens och en mängd andra negativa effekter. Både försurning av vävnader och ökad produktion av fria radikaler har negativ inverkan vid diabetes.

I en helt färsk studie från 2012 (Vlassara et al. 2012) har man visat hur ett fosfatbindande läkemedel som inte tas upp i kroppen utan i stället binder fosfat i tarmen kan ge lägre nivåer av skadliga triglycerider, lägre oxidativ stress hos diabetiker  De försöksperson som fick läkemedlet fick också bättre HbA1c-värden vilket visar att de fått bättre glukoskontroll över tid. All påverkan som sker händer i tarmen. Det kan vara så att en del av den påverkan som paleolitisk kost verkar på tarmhälsan på samma sätt som läkemedlet i fråga. Den ökade mängd fiber man får i sig med en paleolitisk kost skulle kunna  bidra till att man inte tar upp exempelvis fruktos från det socker man får i sig. Fler bevis för detta kommer i senare inlägg.

Det är viktigt att komma ihåg att den paleolitiska kosten inte begränsar intag av varken socker, kolhydrater, fett eller protein. Det viktiga verkar vara vilka källorna är till dessa näringsämnen och att den samlade effekten på kroppen i dag förmodligen har delar som i dag inte är kända. Det tillgängliga forskningsunderlaget är fortfarande väldigt sparsamt, men framöver kommer vi säkert se fler mekanismer som kan ligga bakom de fantastiska effekter vi ser av den paleolitiska kosten.

• Beneficial effects of a Paleolithic diet on cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: a randomized cross-over pilot study T Jönsson, Y Granfeldt, B Ahrén, UC Branell… – Cardiovasc 2009

• A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease, S Lindeberg, T Jönsson, Y Granfeldt, E Borgstrand… – Diabetologia, 2007

• Nield L, Moore HJ, Hooper L et al. Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Jul 18;(3):CD004097

• Aucott LS. Influences of weight loss on long-term diabetes outcomes. Proc Nutr Soc. 2008;67(1):54-9

• Managing Chronic Inflammation in the Aging Diabetic Patient With CKD by Diet or Sevelamer Carbonate: A Modern Paradigm Shift H Vlassara, W Cai, X Chen… – The Journals …, 2012

Kostråd som efterliknar den kost som människan ätit under sin utveckling begränsar intaget av bland annat spannmål och mjölkprodukter. Men hur jämför den sig med den berömda medelhavskosten? Och vad händer i kroppen när man ställer om till paleolitisk kost?

Övervikt är ett av de främsta hälsoproblemen i världen. Övervikt ökar risken för att utveckla insulinresistens och diabetes och det kan man se genom att 85-90% av patienter med typ-2 diabets är överviktiga. Det allmänna kunskapsläget kring optimal kost för diabetiker är tyvärr ganska  bristfällig i dag hos många diabetesläkare och allmänläkare. Kunskapsläget är betydligt bättre när det gäller strategier för läkemedelsbehandling. Det finns många bra läkemedel men gemensamt för dem är att de förlorar effekt över tid och att de ofta måste ersättas av nya behandlingsstrategier med läkemedel som innebär fler och allvarligare biverkningar. Så vad säger då läkare och dietister till patienter när det gäller kosten?

De koststrategier som presenteras för diabetiker i dag är ganska grundläggande och kan innebära råd om kolhydraträkning (minskad glykemisk belastning), undvikande av mättat fett, följa till exempel “medelhavskosten” och uppmaningar om att gå ner i vikt. Det finns i dag bra forskningsunderlag som säger att en diet med minskat fettintag och mycket fibrer i kombination med fysisk aktivitet kan förebygga uppkomst av diabetes hos personer med försämrad glukostolerans, särskilt om man går ner i vikt. Detta brukar innebära att man ser sänkta blodsockernivåer och därmed även sänkta insulinnivåer. Att få ner nivåerna av blodsocker är förstås viktigt för att undvika uppkomst av de obehagliga biverkningar som kan uppstå med tiden som till exempel skador på nerver, näthinnan i ögat och sår på exempelvis fötterna som inte vill läka. Men effekterna är ändå inte imponerande vilket kanske förklarar varför man inte fokuserar på maten inom sjukvården. Vid en översikt av forsksingsläget sammanfattar Cochrane att det inte finns högkvalitativa data när det gäller effektiviteten av kostinterventioner för typ-2 diabetiker.

Vad som däremot finns är mindre studier på stenålderskost som visar att man kan ändra sammansättningen i kosten (urvalet av matvaror) och på så vis uppnå betydligt bättre reslutat vad gäller glukosnivåer och högre insulinkänslighet oberoende av förändring av kroppsfettnivåer. Vad är det då som gör att paleolitisk kost (stenålderskost) kan åstadkomma så stora förbättringar. Det finns flera aspekter av kosten som kan bidra som exempelvis de höga nivåerna av fiber, lägre grad av inflammation och kanske att urvalet av matvaror kan förändra neurohormonell aptitkontroll och medföra högre grad av mättnad för samma mängd kalorier som en konventionell kost. Jag tänkte här presentera hur stenålderskosten jämför sig med de etablerade koststrategierna vid typ-2 diabetes.

Så vad händer då om man inte ändrar kaloriintaget utan bara urvalet av matvaror och jämför hur glukostoleransen förbättras. I en jämförelse mellan paleolitisk kost och medelhavskost (Lindeberg et al. 2007) visade stenålderskosten betydligt högre tolerans för glukos vilket betyder att den inte fungerar på grund av minskat kaloriintag utan på grund av det urval av matvaror som den innebär (främst undvikande av spannmål och mjölkprodukter)

Vid glukostest där man får ett glas glukos att dricka går blodsockret inte upp lika högt hos de personer som fått paleolitisk kost under tolv veckor.

• Beneficial effects of a Paleolithic diet on cardiovascular risk factors in type 2 diabetes: a randomized cross-over pilot study T Jönsson, Y Granfeldt, B Ahrén, UC Branell… – Cardiovasc 2009

• A Palaeolithic diet improves glucose tolerance more than a Mediterranean-like diet in individuals with ischaemic heart disease, S Lindeberg, T Jönsson, Y Granfeldt, E Borgstrand… – Diabetologia, 2007

• Nield L, Moore HJ, Hooper L et al. Dietary advice for treatment of type 2 diabetes mellitus in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2007 Jul 18;(3):CD004097

• Aucott LS. Influences of weight loss on long-term diabetes outcomes. Proc Nutr Soc. 2008;67(1):54-9

• Managing Chronic Inflammation in the Aging Diabetic Patient With CKD by Diet or Sevelamer Carbonate: A Modern Paradigm Shift H Vlassara, W Cai, X Chen… – The Journals …, 2012

I början av 90-talet upptäckte två japanska forskare att det glutenprotein som finns i vete, korn och råg kan vara svaret på varför bröd är beroendeframkallande [1] Vad man upptäckte var att när gluten bryts ner i tarmen så bildas det fyra olika fragment av gluten (exorfinerna A5, A4. B5 and B4) då det bröts ner i tarmen och som alla hade opioid-liknande effekt på hjärnan. Man kunde också förhindra effekten av de opiumliknande fragmenten med läkemedlet naloxone som blockerar hjärnans opioid-receptorer.

De australiensiska forskarna Greg Wadley and Angus Martin har senare fördjupat sig på människans koppling till just gluten [2] De konstaterar i artikeln “The Origins of Agriculture: a Biological Perspective and a New Hypothesis” att gluten då det bryts ner och tas upp “medför känslor av välbefinnande och skapar beroende”. De hävdar också att de mängder spannmål med gluten vi äter medför en åverkan på hjärnan av ”exorfiner” som är lika stark som de effekter man uppnår med opiodia eller dopaminerga läkemedel.

Så vad händer då när man ger opiat-blockerande läkemedel till människor? I en studie vid som genomfördes vid psykiatriska institutet på University of South Carolina gav man försökspersoner naloxone. Effekten blev att de frivilligt minskade sitt energiintag med 33 procent vid lunch och med 23 proecent vid middagen. Nästan hela minskningen berodde på minskat intag (-28 procent) av mat baserad på vete (som kex, bröd och pasta)[3][4]

Man kan alltså dra slutsatsen att när belöningen från vetets exorfiner inte längre uppstår så minskar vi frivilligt intaget av vete. Aktivering av belöningscentrum är troligen en viktig pusselbit även när det gäller bidragande orsaker till övervikt.

Ur ett evolutionärt perspektiv kan man konstatera att det under människans utveckling inte funnits något näringskälla som innehållit opiatliknande substanser så som gluten från bröd och pasta gör. Författarna till artikeln lägger därför fram hypotesen att framväxten av vete som kulturväxt kan bero på att gluten så framgångsrikt lyckats aktivera vårt belöningscentrum i hjärnan.
Som en del kanske noterat har bloggen inte har uppdaterats på ett tag.. Jag har nämligen varit barnledig men är nu tillbaka (på deltid). Ni kommer framöver kunna följa betydligt tätare uppdateringar av bloggen.
________________
[1] Fukudome, Shin-ichi, and Masaaki Yoshikawa 1992 Opioid Peptides Derived from Wheat Gluten: Their Isolation and Characterization. FEBS Letters 296(1): 107–111.
[2] Wadley, G., and A. Martin 2000 The Origins of Agriculture: a Biological Perspective and a New Hypothesis. Journal of the Australasian College of Nutritional and Environmental Medicine 19(1): 3–12.
[3] Cohen, M. R., R. M. Cohen, D. Pickar, and D. L. Murphy 1985 Naloxone Reduces Food Intake in Humans. Psychosomatic Medicine 47(2): 132–138.
[4] Drewnowski, A., D. D. Krahn, M. A. Demitrack, K. Nairn, and B. A. Gosnell 1995 Naloxone, an Opiate Blocker, Reduces the Consumption of Sweet High-fat Foods in Obese and Lean Female Binge Eaters. The American Journal of Clinical Nutrition 61(6): 1206–1212.

Under februari-mars år 2012 genomfördes en sex veckor lång grupputmaning med fokus på mat. Här följer en genomgång av deltagande personers kropps- och prestationsförändringar samt deras upplevelser av sex veckor med ursprunglig kost. Under denna tid har deltagarna ätit en så kallad paleolitisk kost, baserad på grönsaker, rotfrukter, frukt, fisk, kött, fågel och skaldjur. Alla former av mjölkprodukter, spannmål och baljväxter samt processad mat har tagits bort från menyn och ersatts av matvaror av högsta kvalitet. Följande data är baserat på uppgifter från 23 av deltagarna.

Kroppsförändringar

Vad vi kan konstatera är att de deltagare som ursprungligen haft en något förhöjd fettnivå på kroppen, har gått ner ordentligt i midjemått och fettvikt samt att de som redan haft en låg fettprocent har lagt på sig muskelmassa. I vissa fall har även en viss fettmassa gått förlorad samtidig som muskelmassa vunnits, vilket går emot den utbredda myten om att fettförlust inte kan ske samtidigt som muskelmassan ökar.

Medelvärdet för nedgången i kroppsvikt var 3,23 kg. Detta är ett imponerande resultat, om man väger in att gruppen redan före utmaningen var vältränad och väl motiverad. Matvanorna i gruppen var redan goda (kartlagt under konsultationer).

Vad vi kan se är att de personer som gått ner mest i vikt är de som redan från början haft en högre fettprocent, vilket var väntat. Men det är anmärkningsvärt att deltagarna i medeltal gått ner mer än ett halvt kilo i veckan helt utan att mäta eller väga sin kost eller medvetet minska sitt energiintag. Deltagarna har uppmuntrats att äta så ofta och så mycket de haft lust till. Vi har även avrått från förändringar gällande träningsmängd och intensitet.

Deltagarnas midjemått minskade i medeltal 3,87 cm. Den som minskade mest gjorde det med 12 cm. Den som gick ner mest i kroppsvikt (inte samma person) gick ner 8 kg. Vi vet också att det finns några som gått upp i vikt och samtidigt minskat i fettprocent. Detta var några av de personer som redan hade relativt låg fettprocent.

Följande data har samlats in från deltagarna. Det saknas ett antal datapunkter på grund av bristande rapportering (frånvaro vid mättillfället och sjukdom). De data som är inskrivna när det gäller O´Neill-Test, pullups, armhävningar och knäböj är samtliga angivna som skillnaden mellan det ursprungliga resultatet och det nya resultatet. Alla resultat på fysmätningar som inte har ett minustecken framför sig är med andra ord förbättringar. När det gäller pullups, armhävningar och knäböj så står siffrorna för det antal repetitioner som man förbättrat sitt resultat med från förra gången medan resultatet från O´Neill-Testet är skrivet i antal meter som man presterat bättre under de fyra minuters rodd man haft till förfogande. Det omvända gäller för midjemått och kroppsvikt där ett negativt värde naturligtvis kan betraktas som en förbättring.

Prestationsförändringar

Ett mycket intressant exempel på hur denna diet påverkat prestationsförmågan är att vi sett ett stort lyft när det gäller samtliga parametrar i fystest. De största förbättringarna ser vi när det gäller knäböj och armhävningar. Data är presenterade i tabellen, så att man bara ser skillnaden mellan det ursprungliga resultatet och det nya. Vi kan notera att SAMTLIGA deltagare totalt sett har nått ett bättre resultat i fystesterna. Det är lätt att hävda att större delen av dessa förbättringar skedde på grund av en minskad fettmassa hos gruppen som helhet, men detta behöver inte vara hela svaret. Det finns flera exempel i gruppen på individer som inte gått ner i vikt men som ändå gjort dramatiska förbättringar i sin prestationsförmåga i de test som påverkas av kroppsvikten. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa reslutat kommit utan att deltagarna tränat mer eller annorlunda..

Energinivåer och övriga symptom

61 procent av de som svarat på frågan om energinivåer upplever att de har blivit bättre under de sex veckorna. Övriga 39 procent har oförändrade eller i något fall försämrade energinivåer (1 person). Under diskussion har framkommit att detta kan bero på för lågt energiintag på kolhydratsidan som inte räckte för att täcka upp för intensiv glykogenkrävande träning. Vad som är ännu mer anmärkningsvärt är att 80 procent av deltagarna uppger att de känner av förbättringar när det gäller magens funktion eller besvär med luftvägar. Att se så stora förbättringar i en grupp som från början var frisk är intressant och denna diet borde kanske tillämpas i kliniska studier på olika typer av magbesvär så som IBS eller inflammatoriska tarmsjukdomar.

Under konsultationerna har det framkommit en mängd solskenshistorier där flera av deltagarna upplever att deras hälsa helt har revolutionerats under de sex veckorna. IBS, luftvägsbesvär, eksem, magbesvär och låg energi har varit några av de besvär som helt försvunnit eller blivit mycket bättre under perioden.

Blodfetter

En av deltagarna testade sina blodvärden före och efter utmaningen. Hon har rapporterat in dem själv och jag presenterar dem här eftersom de är representativa för vad jag brukar se vid denna typ av intervention

Här kommer de rafflande resultaten från dagens blodprov. Värden inom parantes är från 11/1 -12.

Triglycerid 0,33* (0,78)

Kolesterol 4,8 (5,5)

HDL (”goda” kolesterolet) 2,4 (2,2)

LDL (”onda” kolesterolet) 2,4 (2,9)

LDL/HDL-kvot 1,0 (1,4)

 

Triglyceriderna har mer än halverats och ligger t o m utanför referensintervallet. Alla andra värden har förbättrats, trots att de var bra från början.

 

Min kille som är hjärtspecialist har också ätit paleo, men långt ifrån strikt och har fått liknande resultat, och ännu större % förbättring på HDL (1,1 -> 1,4). Han tycker resultaten är ”oväntande” och ” häpnadsväckande” för så kort tid för två personer är visserligen ingen forskningsstudie, men klart intressant ändå!

/Anna

Det är dags för det nya årets första viktiga utmaning. Under sex veckor kommer du att kunna följa ett kostprogram som drar nytta av två miljoner år av mänsklig evolution.
Du kommer snart att märka att du mår och presterar bättre när du äter den mat som dina gener är anpassade för, nämligen riktiga råvaror som grönsaker, rotfrukter, kött, fisk, fågel, skaldjur och frukt.
Under de sex veckorna ska du se till att sova ordentligt och minska på stressen. Utmaningen sker i gruppgemenskap, men du kommer också att få individuell hjälp att hitta en kost som är optimal för just dig och din träning.
Tusentals personer vittnar om hur deras liv förändrats när de börjat följa denna livsstil och bland elittränande är detta verktyg på väg att slå igenom. Det här kan bli väl investerade veckor för din hälsa, ditt välbefinnande och dina resultat.

Tider: Start lördagen den 21 januari 2012 kl 11:00 med föreläsning, invägning och kroppsmätning. Personlig konsultation 30 januari – 3 februari och avslutning lördagen den 3 mars med utvägning, fotografering och resultatgenomgång.
Plats: Crossfit Nordic, Norrtullsgatan 13, Odenplan
Kostnad för Paleo-utmaningen: 1500 kr
Anmälan och betalning: För att delta anmäler du dig senast torsdagen den 19 januari. Din plats är reserverad när du betalat in 1500 kr

PROGRAMINNEHÅLL I STORA DRAG:

• Personlig konsultation med Karl Hultén för individanpassning, personliga hälsoaspekter och klargörande av frågor.
• Före- och efterfoton: Bilder ljuger inte, och de tas i samband med invägningen.
• Föreläsning: Vi går igenom vad ni kan förvänta er, varför råden ser ut som de gör och vad som kommer att ske med kroppen under de sex veckorna.
• Resultatmätning: Styrka och kondition mäter vi före och efter med ett par standardiserade test.
• Kroppsmätning: Midjemått, bröstomfång m m kompletterar före- och efterbilderna.
• Facebookgrupp: Utbyte av erfarenheter, recept och tips.
• Dokument (delas ut vid starten)

• Logg, för träning, mat och sömn: Du kommer att logga dina måltider och sömntider.
• Snabbstartsguide
• Shoppinglista
• Kontrakt: Du förbinder dig att under de sex veckorna hålla dig till programmets regler

Motivationen stärks av gruppens gemensamma uppdrag och det har gång på gång visats hur nya vanor kan läggas genom att genomföra förändringar under 30 dagar eller mer. Detaljerna i programmet kommer att presenteras vid uppstarten den 21 januari. Anmäl dig nu!

Ladda ner PDF om utmaningen här!

Vid eventuella frågor kontakta:

Karl Hultén
E-post: karl.hulten@gmail.com
Telefon: 0708-36 54 83

Här anmäler du dig!

En av mina personliga storfavoriter är långkok i gjutjärnsgryta. Den här typen av långkok kan varieras i oändlighet och de brukar stå på bordet varje vecka. Trots att tilllagningen tar lång tid så är arbetsinsatsen minimal. Det enklaste sättet är att sätta grytan i ugnen på kvällen eller morgonen och få maten serverad när man kommer hem efter jobbet. Laga gärna så mycket att det räcker till fler måltider framöver. Varför inte testa att äta en “lunch-frukost” eller frysa in i färdiga matlådor att ta med till jobbet. Du behöver inte passa några tidenr när du lagar i järngrytan. Ju längre koktid desto mörare blir köttet. Kom bara ihåg att använda låg temperatur.

Dagens matsedel:

Frukost: Stekt korv och grapefrukt

Lunch: Äggsallad in-rullad i salladsblad

Middag: Köttstuvning med vitkål

Mellanmål: Rökt lax

Äggsallad

Ingredienser

5 Hårdkokta ägg

4 skivor bacon

2 msk hemgjord majonäs

1-2 selleristjälkar

1 / 2 Röd paprika

3-5 msk skivad avokado

1 msk senap

salt, peppar och paprikapulver efter smak

Tillagning

1. Koka äggen och låt dem sedan svalna av i kallt vatten
2. Hacka och stek bacon i en stekpanna
3. Medan baconet fräser så hackar du selleri, paprika och avokado.
4. Skala och mosa äggen i en stor skål.
5. Tillsätt alla övriga ingredienser och rör om
6. Servera äggsalladen inrullad i blad av isbergssallad

Köttstuvning med vitkål

Ingredienser

1 kg Nötkött

2 Hackade gula lökar

2 dl köttbuljong

2 vitlöksklyftor

2 lagerblad

Salt och pepper

1/2 Vitkålshuvud

Tillagning

1. Bryn steken eller köttbiten i några matskedar baconfett, smör eller kokosfett. Om du vill kan du hoppa över detta steg eftersom det ofta blir gott i alla fall, och det blir mer hälsosamt att inte steka kött.
2. Lägg stegen i en gjutjärnsgyta med lock och häll över stekfettet
3. Tillsätt två deciliter buljong (benavkok eller köttbuljong)
4. Krydda med en matsked hackad vitlök, salt peppar och två lagerblad
5. Ställ grytan i ugnen på 65-70 grader i 8-10 timmar

Tillagning av vitkålen

Kålen kan förberedas på flera olika sätt. Ett enkelt sätt är att skära upp den i bitar och lägga i den i järngrytan när det är 1 eller 2 timmar kvar på koktiden. Försök i så fall dränka kålen med vätskan i grytan. Ett annat sätt är att ta bort köttet med en hålslev först vilket ger lite mer plats till vitkålen. I så fall kan du även höja temperatuern och tillaga kålen i en halvitmme. Jag brukar skära upp steken i små bitar för att sedan blanda köttet med kålen och sätta in i ugnen på i en timma. Denna stuvningsvariant är min personliga favorit som brukar bli en rejäl måltid som räcker några dagar.

Fleromättade fettsyror är som vinglas. De är användbara ibland men har man för många så finns det risk att man skär sig

Den moderna processade maten bär på flera ingredienser som hotar vår hälsa. Den kanske främsta heter linolsyra (omega-6) och finns i växtoljor som majsolja, sesamolja och rapsolja. En mängd forskningsstudier visar hur man kan uppnå förbättrad hälsa när man drar ner på omega-6. Minskad inflammation, förbättrad astma, artrit, och en mängd andra sjukdomar. Men vad händer på lång sikt när man överkonsumerar omega-6? För att ta reda på det måste vi ta oss tillbaka till 1960-talet.

Några av de viktigaste fleromättade fetterna är omega-6 och omega-3 och för optimal hälsa bör de vara i balans (1:1 till 1:2). Men det är de inte hos de allra flesta av oss. Det beror på att vi felaktigt fått rådet att äta mer av just den fettsyra som har potential att göra oss sjuka.

Så säger livsmedelsverket: ”Fleromättat fett är hälsosammare än mättat fett och kan faktiskt minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl, genom att minska halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 och omega-6.”(Källa: Livsmedelsverket)

Så säger forskningen: Hälsoeffekterna av omega-6 i kosten är omtvistade eftersom de ger effekter på blodfetterna som felaktigt tolkats som hälsosamma (de kan ge minskat totalkolesterol). Eftersom den felaktiga hypotesen (som livmedelsverket baserar sina råd på) har varit att LDL-kolesterol som ensam faktor orsakar hjärtsjukdom. Detta stämmer inte eftersom hjärtsjukdom till stor del orsakas av inflammation (som påverkar LDL-partiklarna), men detta kan vi lämna till framtida granskning och diskussion.

Mer intressant är väl att titta på långtidseffekterna av omega-6? För att göra det behöver vi långtidsstudier. En sådan studie skulle helst vara utförd på människor och ha ett upplägg där man låter en grupp äta högre andel mättat fett och en annan grupp mer omega-6. Efter 5, 10 och 15 år bör man kunna se ökande skillnad i dödlighet mellan de olika grupperna. Det finns väldigt få sådana studier eftersom de är dyra att genomföra, men det finns en  som är väl genomförd och som visar tydliga resultat (referens 1 nedan).

Studien utfördes på ett sjukhus för krigsveteraner. Två grupper med 400 patienter i varje grupp fick gå till två olika matsalar där man i den ena tillagade maten med smör och i den andra med majsolja. Denna studie skulle vara en prövning av fetthypotesen som går ut på att mättat fett ska vara farligt. Men studien gav ett oväntat resultat. Försökspersonerna som fick majsoljan började efter 7-8 år dö av en mängd olika sjukdomar. Författarna blev mycket överraskade och drog slutsatsen att man inte kan studera intag av omega-6 med kortare interventioner än 2 år. Resultatet tyder också på att högre intag av mättat fett kan skydda mot negativa hälsoeffekter av rökning eftersom dödligheten var lägre i den mättade fettgruppen trots högre andel rökare.

Varför blir man sjuk av för mycket omega-6?

Omega-6 och omega-3 är essentiella vilket innebär att kroppen inte kan tillverka dem själv. Omega-3 är bland annat viktigt för hjärnans funktion,men det är också precis som omega-6 en byggsten för immunförsvaret. Omega-6 ombildas genom en serie reaktioner till signalmolekyler som styr inflammation. Grovt förenklat kan man säga att ett överskott av omega-6 orsakar ökad inflammation genom att det konkurrerar ut omega-3 som motverkar inflammation (också grovt förenklat). Sammantaget gör en obalans att det uppstår signalmolekyler (prostaglandiner) som ökar den tysta inflammationen i kroppen. Tyst inflammation är en av de viktigaste faktorerna bakom de stora folksjukdomarna som autoimmunitet, övervikt, hjärtsjukdom och cancer. Mer om allt detta i framtida artiklar.

 Vad händer när vid drar ner på omega-6? 

Lägre nivåer av omega-6 förebygger, lindrar och minskar risken för att få flera av de vanligaste sjukdomarna vi ser i västvärlden. Här är några exempel.

• Hjärtinfarkt: 70% lägre risk för död i hjärtinfarkt (4/1)
• Tjocktarmscancer: Minskad tillväxt av tumörceller vid kolorektalcancer (2,5/1)
• Bröstcancer: Lägre risk för dödsfall vid bröstcancer hos kvinnor.
• Reumatism: Minskad inflammation hos patienter med reumatism (2-3/1)
• Astma: Minskade symptom hos patienter med astma (5/1). Förhållandet 10/1 hade negativa effekter.

1) A Controlled Clinical Trial of a Diet High in Unsaturated Fat in Preventing Complications of Atherosclerosis SEYMOUR DAYTON M.D.1; MORTON LEE PEARCE M.D.1; SAM HASHIMOTO M.S.1; WILFRID J. DIXON (Circulation. 1969;40:II-1.)

2) Simopoulos AP. The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases. Exp Biol Med (Maywood). 2008 Jun;233(6):674-88. Epub 2008 Apr 11. Review. PubMed PMID: 18408140.