Borde du undvika potatis?

”Potatisväxter” eller nattskuggeväxter/nattskatteväxter (solanaceae) heter en stor familj växter varav några få kan återfinnas på våra matbord. Till familjen hör tomater, potatis (ej sötpotatis och jams), äggplanta, paprika och chilifrukt. I mitt arbete med patienter finner jag att vissa är känsliga mot denna familj växter och därför tänkte jag beskriva vad de innehåller och vad forskningen säger om deras samband med sjukdom.

(Tillägg 2017-01-09: ”Potatisväxter” utesluts ur den autoimmuna paleokosten även kallat autoimmuna protokollet/AIP) som jag skriver mer om här och som sammanfattas än mer i min bok ”Autoimmun kokbok: läkande paleokost”). Denna artikel beskriver anledningen till detta.)

Precis som vete, baljväxter och växtoljor är potatisväxterna relativt nya i den europeiska kosthållningen. Tomaten kom från Nordamerika till Europa under 1700-talet och var till en början en prydnadsväxt. Även äggplantan var från början en prydnadsväxt och man var medveten om hur giftiga bladen var.

Familjen solanaceae har över 2000 medlemmar där de flesta förstås är oätliga och ofta mycket giftiga. Tobak är också en medlem av familjen och är välkänt för sina genomgripande effekter på kroppen. Förgiftning kan man som de flesta känner till också få av gröna eller groddande potatisar som då utvecklat höga mängder gift. Men vilka ämnen finns då i potatisväxterna?

Vad innehåller potatisväxter?

Det finns en mängd bioaktiva ämnen naturligt inom familjen, men det finns några framstående bovar som finns i våra kära potatisar och tomater som kan innebära problem för känsliga personer eller personer med autoimmun sjukdom eller magproblem.

Lektiner: Lektiner är så kallade glykoprotein som i vissa fall binder in till tarmväggen, tas upp och orsakar inflammation samt läckande tarm. Att växter innehåller lektiner är inget ovanligt. Det är till och med så att de flesta växter bär på lektiner som ett naturligt försvar mot att bli uppätna. Ju värdefullare del av växten (fortplantningsdelens frön och kärnor) desto mer lektiner innehåller de i allmänhet. Vissa lektiner har ingen effekt alls på tarmen medan andra tar sig rakt ut i kroppen.  I de flesta fall är lektinerna i grönsaker inte problematiska för människan, men när det gäller potatisväxter så finns några intressanta exempel på lektiner som kan vara problematiska för vissa individer. Några av lektinerna i tomat och potatis är värmestabila (bryts inte ner av tillagning) och har förmågan att binda till proteiner i tarmväggen och transporteras intakta genom denna barriär. Tomat-lektin har länge varit känt för att kunna ta sig ut i blodet relativt snabbt och därmed bidra till vad som brukar kallas ”läckande tarm”. Vad det brukar kallas i den vetenskapliga litteraturen är  ökad ”intestinal permeabilitet”. Detta är grunden för varför vi brukar undersöka känsligheten för tomat när jag arbetar med klienter med autoimmuna sjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd. Läckande tarm är snarare regel än undantag när man tittar på autoimmuna sjukdomar.

Retar immunförsvaret

Det är sedan länge känt att just tomat-lektin kan användas för att aktivera immunförsvaret. I studier har det använts som ett sätt att förstärka immunsvaret vid vaccinationer. Detta är förstås ett problem om man redan har ett överaktiverat immunförsvar som personer med autoimmunitet eller andra inflammatoriska sjukdomar.

Här bör man kanske nämna att alla förstås inte är lika känsliga mot de ämnen som finns i potatis och tomat. För de klienter jag har med hälsoproblem så krävs det alltid en period av strukturerat experimenterande (läs mer om det här). En passande diet måste med andra ord utformas efter varje individ genom noggrann kartläggning och dokumentation. En del måste hålla en striktare diet medan andra kan tillåta sig mjölkprodukter, potatisväxter och i vissa fall även vissa typer av spannmål som vitt ris och bovete.

Saponiner

Det finns en mängd olika saponiner i familjen potatisväxter som α-solanin α-chaconin i potatis, solanin i äggplanta  och α-tomatin i tomater. Saponiner har även de egenskaper som liknar lektinerna genom att de också kan aktivera immunförsvaret och de har också använts som adjuvans eller ”immunstimulerare” vid vaccination. Att de tar sig ut till immunförsvaret som ligger under tarmväggen (GALT kallas det på forskarspråk).

Slutord

Man kan vara känslig mot tomater och potatis utan att för den skull ha autoimmun eller inflammatorisk sjukdom, och det kan vara värt att ta reda på om man reagerar eller inte.

När det gäller personer som INTE har inflammatoriska tillstånd eller känd autoimmunitet så kan man generellt säga att potatisväxter inte bevisats orsaka problem. Jag har inte hittat några belägg i den medicinska litteraturen som skulle tyda på att potatisväxter ligger bakom epidemin av ohälsa i västvärlden när det gäller diabetes, övervikt, hjärtsjukdom och cancer. Riktlinjerna för olika individer skiljer sig alltid åt och det finns stort utrymme för individuell variation när det gäller känslighet. Om du frågar mig om mejeriprodukter är hälsosamma eller inte så svarar jag ofta att ”det beror på vem det gäller”. Samma sak gäller för potatisväxter, kolhydratintag, alkohol och kaffe.

Det enda sättet att ta reda på om man är känslig mot potatisväxter är att experimentera strukturerat och observera kroppens reaktioner. Att under en period avlägsna alla potentiella problem för att sedan på ett ordnat sätt återintroducera dem är något som jag regelbundet gör med klienter. Vanligtvis krävs 30 dagars total avhållsamhet innan man börjar ett återintroduktionsprogram. Det är viktigt att komma ihåg att potatisväxter INTE innebär några problem för de flesta individer. De kan till och med vara värdefulla och näringsrika inslag i kosten. Potatis är dessutom en utmärkt källa till resistent stärkelse som kan bidra till en rikare och hälsosammare tarmflora. Man kan inte blint följa andras kostupplägg och förvänta sig att de ska vara optimala för dig också. Vi är tyvärr alla olika.

 

Ett svar på “Borde du undvika potatis?”

Kommentera