Hur farligt är rött kött?

images

Vi äter ihjäl oss på kött” skriver aftonbladet i en nyligen publicerad artikel. Den rubriken är ganska typisk för hur medier skriver om rött kött i dag. Man lyfter upp nya studier som tycks peka på det röda köttets farlighet. Här följer en genomgång av de begränsningar den här typen av studier bär med sig och vilka tydliga brister man kan påvisa. Avslutningsvis berättar jag lite om fördelar med intag av rött kött, och när det bör undvikas. 

images

Den kost som förespråkas på den här bloggen är visserligen baserad på vegetabilier, men en väldigt viktig del av den kosten som jag också rekommenderar är just rött kött och andra animaliska livsmedel. Därför har jag fått en hel del frågor om det röda köttets farlighet. Den här granskningen berör visserligen inte hela det vetenskapliga underlaget men den kan ge en förståelse för vissa grundprinciper inom forskningen som man kan använda för att granska andra studier.

Artikeln i aftonbladet publicerades med anledning av en ny studie från från Harvard School of Public Health där forskarna bakom studien påstår att man dör i förtid av att äta mycket rött kött. Tidigare har påståenden om att kött ger hjärtsjukdom varit populära.

Här följer en genomgång av några av de sätt som denna nya studie brister på. Den som sedan vill gå granska valfri studie om kött med samma punkter kommer sannolikt att finna liknande brister. 

1: Den mekanism som föreslås pekar ut grönsaker, inte kött

– Charkuterierna är värre än det riktiga köttet. Det farliga är nitriterna, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Ofta används detta argument att nitriter och andra nitrösa ämnen orsakar cancer. Men vad man glömmer berätta är att vi får i oss 93% av den totala mängden nitrat och nitrit från grönsaker genom kosten. Ruccola, spenat och sallad är en av de främsta källorna till nitrat. För kroppen gör det ingen skillnad om det rör sig om nitrat eller nitrit eftersom nitrat snabbt reduceras till nitrit (referens nedan). Men vad som är ännu mer intressant är att detta påstådda cancerämne till 70-90% kommer ner i magen med vårt eget saliv. I processade köttlivsmedel finn  i själva verket väldigt lite nitrit och det lagras inte i kroppen. Det mesta kissar vi ut och det som tas upp bryts ner på 2-5 minuter. En del blir till kväveoxid vilket rent av kan vara nyttigt. För att komma upp i de mängder som man varnar för ur säkerhetssynpunkt krävs omkring 2000 varmkorvar per dag. En ordentlig fest.

Samtidigt är det sant att höga temperaturer vid hård stekting eller grillning bidrar till bildning polycykliska kolväten som kan vara carcinogena. Så tillagningsmetoden verkar kunna förändra hälsovärdet på kött men det är svårt att dra slutsatser baserat på de data som finns.

2: Observationsstudier kan inte bevisa orsakssamband

Flera observationsstudier har tidigare hittat samband mellan rött kött och tjocktarmscancer. I denna nya studie hävdade man ett samband med både cancer och hjärtsjukdom. Men det finns ett problem med att tolka detta som att kött orsakar cancer eftersom det rör sig om en observationsstuide. Forskarna bakom studien gör därför ett häpnadsväckande misstag när de hävdar att kött orsakar cancer. Detta är något man lär  sig första dagen på kursen i biostatistik. En observationsstudie handlar om att kartlägga människors livsstil och hälsa och sedan försöka se mönster. Men man måste testa vad man tror sig se i ett verkligt försök. Man vet med andra ord bara vad man ska testa i ett faktiskt experiment (klinisk studie) utifrån de mönster man tycker sig se i studien. En epidemiologisk studie är ett bra första steg när det gäller att skapa en hypotes. Men en hypotes måste också testas. Ett exempel på en sådan studie skulle vara att sätta försökspersoner i två grupper och sedan se till att de hade samma livsstil i övrigt. Lika mycket rökning, träning, diabetes och intag av frukt och grönt. Sedan skulle man sätta den ena gruppen på mycket rött kött och den andra gruppen på betydligt mindre. Om man i stället gör som forskarna bakom studien och påstår att man tror sig ha ett orsakssamband så har man ungefär lika mycket på fötterna som den som påstår att glassätning orsakar drunkning eftersom antalet drunkningsolyckor ökar när glassätandet ökar. Men där inser de flesta att det kanske kan vara så att dagar då glass säljer mer är samma dagar som fler människor befinner sig vid badplatser. När man som forskare (Charlotte Erlandson Albertsson) själv är vegetarian så är det lätt att se det man vill se i korrelationsstudier (observationsstudier). Det är förstås inget konstigt utan en naturlig mänsklig tendens till önsketänkande. Men det är inte vetenskap.

3: Datainsamlingen var bristfällig

Vill du vara vänlig och berätta vad du åt den 19 juni för fyra år sedan? Svårt? Det var tyvärr precis den fråga som ställdes till de personer som ingick i studien. Ingen kan förstås komma ihåg så långt tillbaka vad man ätit. Det har man även tittat på i forskningsstudier som visar att ”dålig kost” glöms bort och nyttig kost överskattas. Samma personer som rapporterade att de åt minst andel kött rapporterade också att de intog omkring 1200 kalorier per dag vilket är en svältdiet som de flesta inte skulle överleva på i längden. Vi vet att faktorer som utbildning, personlighet, BMI och hälsomedvetenhet påverkar hur man rapporterar in resultat. Det är också känt att personer med diabetes och hjärtsjukdom överskattar sitt intag av kött. Hur påverkar det resultatet om personer med ökad dödlighet överrapporterar sitt köttintag? Här har man totalt brustit i sin forsknigsmetodik på grund av att man inte vill se.

4: Livsstilen påverkar hur länge vi lever

Rökning, fysisk aktivitet och helheten av matvanorna har bevisats påverka hur länge vi lever. I studien kontrollerar man inte på ett fullgott sätt för dessa faktorer (confounders). Det är visserligen svårt att göra, men en viktig faktor som stress har man inte ens med i studien. Man frågar om kött men inte om andra riskfaktorer som till exempel raffinerade spannmål. Om du äter en hamburgare i en forskningsstudie och att sedan bara köttet i burgaren ligger till grund för forskningsresultaten, hur kan man då veta vilken effekt brödet i burgaren hade eller den typ av fett som den var stekt i? Vi vet däremot att de som åt mest kött i studien också motionerade minst, rökte mest hade högre alkoholintag och tog mindre multivitamin (tecken på hälsomedvetenhet). De åt också mer skräpmat och hade högre andel diabetes (vilket är kopplat till raffinerade kolhydrater och socker). Hur kan man säga att gruppen med mer diabetes som åt mer skräpmat och rörde sig mindre inte fick några negativa hälsoföljder av sin livsstil? Vad man också glömde att berätta var att de som åt mer kött hade lägre kolesterolvärden. Men det kanske inte passade in? Titeln på Aftonbladets artikel skulle lika gärna kunnat vara ”Rött kött ger lägre kolesterolvärde”.

5: Sambanden i studien var svaga

De data som presenteras i studien visar att effekten av köttätande är mycket marginell. Enligt deras egna data måste 286 person äta 3,2 miljoner portioner mer rött kött för att döda en enda person. Men då har man inte kontrollerat för confounding factors. Så det är kanske inte läge att oroa sig. Under de senaste decennierna har det gjorts mer än 50 studier kring sambanden mellan främst tjocktarmscancer och köttätande. När man granskat det samlade forskningsunderlaget i en omfattande mataanalys fann man fann svaga relativa risker. De flesta studier var inte signifikanta i sina resultat. Och man såg inte linjära samband så att de som åt mer kött fick mer cancer. Man såg också att det inte finns något samband alls för kvinnor (ett svagt samband hittade man hos män). Det har man inte förklaring till. Sammantaget kan man förstås misstänka att detta tyder på att hypotesen inte stämmer.

Däremot vet vi att de som äter mer kött äter sämre mat, röker mer, äter mindre grönsaker och har sämre BMI. Man vet det men man rapporterar det inte. Metaanalysen menar att det finns för många confounders och att underlaget inte räcker för att bevisa ett samband.

Hur ska man lägga upp en studie för att ta reda på om kött orsakar ohälsa?

För att få veta det måste man randomisera försöksbersoner till två grupper, sätta dem i en sluten miljö på samma diet med samma mängd frukt och grönsaker. Den ena gruppen får sedan mer rött kött och den andra mindre. De måste också motionera lika mycket ha samma BMI och förekomst av sjukdomar. Sedan bör man även kontrollera för stress och följ dem i omkring 25 år (vilket krävs för många cancersjukdomar att visa sig. Den studien kommer aldig att genomföras eftersom den skulle vara för dyr.

Fördelar med att äta rött kött:

Rött kött är bland de bästa alternativen när det gäller rätt förhållande mellan omega-3 och omega-6. Nivåerna av omega-3 är ungefär tre gånger så höga i gräsbetat (naturbetes) som i konventionellt kött. Kött skapar därför inte inflammation utan är en bra källa till hälsosamma fetter och transtfetter (CLA). Kött är också extremt rikt på näring, med essentiella vitaminer mineraler i rätt biologisk form för upptag som DHA-formen av omega-3 och Foatformen (i stället för folsyra) samt heme-järn som tas upp oerhört mycket bättre än järn från grönsaker (som är i jonform). Proteinet har en hög kvalitet som lätt bryts ner i tarmen (i motsats till grundlösa påståenden av Charlotte Erlandsson Albertsson). Speciellt gräsbetat kött är hälsosamt att äta och viltkött har generellt mycket bra nivåer av både näring och omega-3. De enda fall då kött bör undvikas är vid är vid Hemokromatos som är en ärftlig sjukdom som innebär ökat järnupptag och för höga järnvärden. Men detta är en ovanlig sjukdom.

Det är  allvarligt att forskare gör påståenden som de inte har stöd för och att journalister hänger på i felaktiga tolkningar av resultaten samt felaktiga påståenden av forskarna själva. Det är förstås väldigt allvarligt att forskare kommer med rena felaktigheter som i fallet med studien från Harvard School of Public Health. Det finns stora risker här eftersom vi vet inte vad som skulle ske om människor skulle ersätta sitt intag av kött med raffinerade spannmålsprodukter eller andra verkligt skadliga livsmedel.  

 

Inorganic Nitrate Supplementation Lowers Blood Pressure in Humans: Role of Nitrite-Derived NO. Hypertension 2010, 56, 274-281

Dietary Inorganic Nitrate Improves Mitochondrial Efficiency in Humans. Cell Metabolism 2011, 13, 149-159”

Comments

comments

Kommentera