Så blir du överkänslig mot kolhydrater (del 2 av 4)

Människor har i miljontals år ätit kolhydrater i form av stärkelse från främst rötter och rotknölar. Det har satt sina spår i vårt DNA vilket vi gick igenom i det förra inlägget. Samtidigt ser vi hur vi blir allt mer känsliga mot just kolhydrater. Så hur uppstår då känslighet mot kolhydrater?

Diabetes kan i grunden ses som ett slags intolerans mot kolhydrater. Förekomsten av diabetes är oerhört hög. Trots att Sverige ligger bra till internationellt så har ändå 300 000 svenskar diabetes. Om man tittar på internationell forskning om hur många som då har bristande glukosmetabolism så innebär detta att omkring en miljon svenskar har antingen för högt fasteblodsocker eller en bristande förmåga att på ett bra sätt hantera blodsockret i samband med måltid. Men detta inkluderar inte det stora mörkertalet av vad jag betraktar som en utbredd oförmåga att på bästa sätt hantera blodsockret som i dag betraktas som normalt av sjukvården. Många som du känner har förmodligen problem med att hantera kolhydrater. Och den gruppen växter för varje år.

Vi har ätit kolhydrater så länge vi varit människor

Människans intag av kolhydrater har historiskt varierat stort beroende på vilken mat som funnits tillgänglig lokalt. Traditionella jägar- och samlarkulturer som Inuiterna har nästan inte ätit kolhydrater alls medan kulturer från ögruppen Kitava ätit betydligt högre andel kolhydrater än vad vi gör i Sverige. (omkring 70%) Vad jag anser att detta visar är att människor kan klara sig oerhört bra på många olika dieter och med varierande inslag av kolhydrater, även om jag samtidigt anser att kolhydrater definitivt bör vara en del av de flestas kosthållning. Men det finns ett tydligt problem. Vi blir allt mer känsliga mot kolhydrater

Högt blodsocker när man fastar eller en oförmåga att normalisera blodsockret efter måltid är något som är oerhört vanligt. Så varför blir vi så känsliga när vi har ätit kolhydrater så länge?

Varför är överkänslighet mot kolhydrater så vanligt?

Det finns många infallsvinklar på det här problemet och det finns många bidragande faktorer som jag skrivit om tidigare. Ett problem som jag tidigare beskrivit är hur den moderna kosten kan få oss att överäta. När man överäter så verkar det som om man kan orsaka skador på cellerna. Men den skadan sker bara när förmågan att lagra eller förbränna energi är nedsatt. Det kan med andra ord också vara ett lagringsproblem eller ett förbränningsproblem så väl som ett överätningsproblem.

Med andra ord kan man säga att när energiintaget överskrider förmågan att lagra och bränna så signalerar cellen som upplever överskottet om att det nu är dags att bli okänslig mot insulin, vilket gör att cellen tar emot mindre kolhydrater. Insulinresistens är med andra ord en överlevnadsmekanism som skyddar cellen mot att överflödas av kolhydrater och annan energi. Här är också oxidativ stress (fria radikaler) från mitokondrierna viktiga i signalvägarna.

Det enklaste sättet att slippa översvämma kroppen med för mycket energi är förstås att undvika processad mat och i stället äta en kost baserad på enkla råvaror. Gör du det så kommer ditt energiintag vara i balans med det du förbrukar och variationer kan lagras för att fungera som en buffert när du äter mindre eller fastar.

Problem kan alltså finnas inom för stort intag av energi, försämrad förmåga att lagra eller nedsatt förmåga att förbränna den energi som kommer in. Insulinresistens och förhöjt insulin är en anpassning till ett för högt energiintag. Vad som då sker när kroppens celler säger nej till energi är att blodets nivåer av glukos, triglycerider  och insulin stiger.

Så funkar insulin när allt är som det ska

Insulin stimulerar intag av glukos och triglycerider till fettceller, muskeler och leverceller. Levern är väldigt viktig eftersom den kan lagra glukos men också tillverka glukost från aminosyror och glycerol.

Insulin ökar också leverns ombildning av kolhydrater till fett och stimulerar frisättning av detta fett (triglycerider) till blodet. Samtidigt stimulerar  det fettcellerna i kroppen att ta upp detta fett och att inte frisätta sitt lagrade fett till blodet.

Nettoflödet som uppstår innebär att glukos och triglycerider kommer från levern och tar sig till fettcelller och muskelceller.

När insulin inte fungerar som det ska (insulinresistens)

Insulinresisens förhindrar upptag av triglycerider och glukos i fettväven, musklerna och levern. Den enda väg som återstår för den ökade energin är just leverns frisättning av triglycerider. De andra vägarna stängs av när insulinresistensen kommer. Alla vägar för energiintag stängs när insulinresistensen kommer. Levern reagerar alltså med att försöka trycka ut all sin energi i blodet och dumpar där fettet den gör från kolhydrater. Insulinresistens är bara ett försvar mot för stort intag av energi i celler som redan har för mycket energi.

Det är min uppfattning att människor i allmänhet har förhöjda nivåer av triglycerider och ett milt tillstånd av insulinresistens som betraktas som normalt av sjukvården. Lägger man om sin kost till paleo så sjunker triglycerider, insulin, leptin och fasteblodsocker från de nivåer som betraktades som normala till nivåer som plötsligt är betydligt hälsosammare och lägre. För vissa individer kan det vara en bra lösning att helt enkelt minska intaget av kolhydrater (LCHF), medan det för andra räcker att ändra källorna till kolhydrater från raffinerade källor som spannmål och socker till rötter, rotfrukter grönsaker och frukt.

Men hur uppstår då denna insulinresistens inuti cellen? Nu måste vi börja titta på vad oxidativ stress är för något, och det kommer nästa inlägg handla om.

 

Comments

comments

Kommentera